Campeur campeur.eu

Mått för husvagn och husbil — bredd, höjd och längd

laddar…

Ruttplanerare — hela semestern

Lägg dina stopp i ordning — jag delar körningen i dygnsetapper och föreslår övernattningar längs vägen.

Inställningar

Måtten sparas och visas när du navigerar. Campeur ruttar inte efter dem, men varnar när ekipaget överskrider måttgränserna i landet du kör in i. Vikten visas bara: inget land i materialet sätter en viktgräns som binder ett privat ekipage.

2 h14 h
dagar
Så funkar planeraren

Ange hur många nätter du stannar på varje stopp. Jag delar körningen mellan stoppen i dygnsetapper på din max körtid och föreslår en övernattning på vägen (helst camping, säkert för husvagn), och räknar ihop resan mot din semesterlängd. Rutten ritas på Karta-fliken.

Bidra till kartan

Alla platser på kartan kommer från OpenStreetMap, en fri karta som vem som helst kan förbättra. Ser du en ställplats som saknas, en camping som stängt eller fel uppgifter? Rätta det direkt i OpenStreetMap — ändringen syns för alla, även här.

! Fel eller föråldrat?

Använd Notes om du inte vill redigera själv: öppna platsen på openstreetmap.org, klicka på talbubblan i högerkanten och beskriv problemet. En lokal kartläggare tar hand om det.

Redigera själv

Skapa ett gratis konto, klicka Redigera på openstreetmap.org och använd iD-redigeraren i webbläsaren. Lägg en ställplats som tourism=caravan_site, en camping som tourism=camp_site. Ändra bara det du själv sett på plats.


Bra att fylla i

Taggar som gör kartan mer användbar för husvagns- och husbilsresenärer: sanitary_dump_station=yes (tömning), fee=yes/no, website, phone, opening_hours och capacity. Ju mer korrekt data, desto bättre rutter och tips för alla.

Kartdata: © OpenStreetMap-bidragsgivare. Vägnät med statligt driftbidrag: © Trafikverket (NVDB). Routing via FOSSGIS (OSRM/Valhalla).

Mått

Mått: bredd, höjd och längd

EU-direktivet gäller INTE ett husvagnsekipage

Detta är det viktigaste i hela avsnittet, och det motsäger vad varje campingblogg upprepar.

Siffrorna 2,55 m bred, 4,00 m hög och 18,75 m långt fordonståg kommer ur direktiv 96/53/EG, bilaga I punkt 1. Men artikel 1 avgränsar tillämpningsområdet till

motorfordon i kategorierna M2 och M3 och släpvagnar till dessa i kategori O samt motorfordon i kategorierna N2 och N3 och släpvagnar till dessa i kategorierna O3 och O4

En personbil är M1 och en husvagn under 3,5 ton är O1 eller O2. Ekipaget ligger alltså helt utanför direktivet. Att citera 2,55/4,00/18,75 för en husvagn vore att låna auktoritet från en text som inte handlar om den.

Måtten för bil med husvagn är därför nationella och måste hämtas per land. Hämtat 2026-08-06.

Och de nationella måtten gäller dig, inte bara deras egna fordon

Nästa invändning ligger nära till hands: om talen är nationella, varför skulle Ungerns tal binda en svenskregistrerad vagn? Frågan är inte hypotetisk. Ungerns egen föreskrift, 6/1990 KöHÉM 1. § (2), säger uttryckligen att för utländska fordon från en stat som är part i Wienkonventionen om vägtrafik (Wien, 8 november 1968) gäller konventionens bilaga 5. Läser man den hänvisningen som den ser ut skulle de nationella talen falla bort för varje utländsk vagn.

Konventionen är läst. Bilaga 5 innehåller inga mått alls — den heter Technical conditions concerning motor vehicles and trailers och har fyra kapitel: bromsar, ljus och reflekterande anordningar, övriga krav, undantag. Måtten ligger i stället i bilaga 1 punkt 1, och den säger raka motsatsen:

Contracting Parties may refuse to admit to their territories in international traffic motor vehicles, trailers or combinations of vehicles whose over-all weight or weight per axle or dimensions exceed the limits fixed by their domestic legislation for vehicles registered in their territories.

Konventionen förbehåller alltså uttryckligen varje part rätten att tillämpa sina egna måttgränser på internationell trafik. Sverige är part sedan 25 juli 1985. Talen i tabellen nedan är därmed inte upplysningar om hur andra länders fordon får se ut; de är gränser som gäller ekipaget du kör dit. Ändringarna av bilagorna 1 och 5, i kraft 9 februari 2025 för samtliga parter, rör inte mått och lämnar bilaga 1 punkt 1 orörd. Hela resonemanget med källor står på Ungerns sida, där frågan uppstod.

Per land

Varje lands mått med lagrum står på landssidan:

Inget land står kvar ohämtat

Alla fyrtio länder i listan ovan har nu både hastighet och mått med lagrum. Andorra och Liechtenstein var de sista, och de kom in tillsammans med en ny karta: båda saknas i Natural Earth 110m och låg därför inuti grannens polygon. Ungern var landet dessförinnan, och kom in genom en annan dörr än den vi först bankade på.

Metodanteckning: en blockerad sajt är inte samma sak som ett blockerat land. Den officiella konsoliderade lagsamlingen njt.hu fullbordar TLS-handskakningen och återställer sedan HTTP-förfrågan från varje klient vi prövat — curl med och utan IPv4-tvång, med TLS 1.2 som tak, utan ALPN, över HTTP/1.1 och HTTP/2, med fullständig webbläsarhuvuduppsättning, samt wget, python urllib och den inbyggda hämtaren. Alla får ECONNRESET från en F5 BigIP framför sajten. Det stämmer fortfarande. Slutsatsen vi drog av det gjorde inte det: Ungern skrevs upp som ohämtat trots att net.jogtar.hu, som redan bar landets hastighetsrad, serverar hela den konsoliderade 6/1990 KöHÉM till vanlig curl. En källa vi redan litade på räckte. Felet var inte att en sajt var stängd utan att vi slutade leta när den var det, och lät den första blockeringen bli hela landets omdöme. Lärdomen är att det som ska skrivas upp är vilken sajt som blockerade, aldrig vilket land som därmed skulle vara omöjligt.

Vad de fyrtio hämtade länderna visat: ingen av dem har samma uppsättning.

LandBredd, bilBredd, släpHöjdLängd, husvagnLängd, husbilLängd, ekipage
Sverige2,602,60ingen24,024,0
Danmark2,552,554,0012,0012,0018,75
Norge2,552,55per vägper vägper väg
Tyskland2,502,554,0012,0012,0018,00
Finland2,552,604,4012,5013,0018,75
Nederländerna2,552,554,0012,0012,0018,00
Österrike2,552,554,0012,0012,0018,75
Storbritannien2,552,55712,0018,75
Spanien2,552,554,0012,0012,0018,75
Andorraper vägper vägper vägper vägper vägper väg
Frankrike2,552,5512,0012,0018,75
Italien2,552,554,0012,0012,0018,75
Polen2,552,554,0012,0012,0018,75
Luxemburg2,552,554,0012,0012,0018,75
Portugal2,552,554,0012,0012,0018,75
Belgien2,552,554,0012,0012,00ingen
Estland2,552,554,0012,0012,0018,75
Schweiz2,552,554,0012,0012,0018,75
Liechtenstein2,552,554,0012,0012,0018,75
Tjeckien2,552,554,0012,0012,0018,75
Slovakien2,552,554,0012,0012,0018,75
Lettland2,552,554,0012,0012,0018,75
Litauengäller ej2,554,0012,00gäller ejingen
Sloveniengäller ej2,554,20ingengäller ejingen
Irland2,502,504,6512,0012,0018,75
Kroatien2,552,554,0012,0012,0018,75
Ukraina2,602,604,00ingeningen22,0
Kosovo2,552,554,0012,0012,0018,75
Albanien †2,552,554,006,50 / 8,008,0018,75
Bulgarien2,552,554,0012,0012,0018,75
Grekland2,552,554,0012,0012,0018,75
Rumänien2,552,554,0012,0012,0018,75
Serbien2,552,554,0012,0012,0018,75
Bosnien-Hercegovina2,552,554,0012,0012,0018,00
Montenegro2,552,554,0012,0012,0018,75
Nordmakedonien2,552,554,0012,0012,00ingen
Moldavien2,552,554,0012,0012,0018,75
Vitryssland2,552,554,0012,0012,0020,00
Turkiet2,552,554,0012,0012,00ingen
Ungern ‡2,552,554,00 / 3,0012,0012,0018,75
Gibraltar §2,55ingen4,0012,0012,0018,75
Monaco ¶2,552,554,3012,0012,0018,35
San Marino ‖2,552,304,006,50 / 8,0012,0018,75
Vatikanstaten #2,552,554,0012,0012,0018,75

‡ Ungerns höjdruta bär två tal därför att lagen gör det. 5. § (2) i 6/1990 KöHÉM sätter 4,00 m för fordon i allmänhet och 3,00 m för en personbils släpvagn — en hel meter under alla andra länders höjdgräns, och det lägsta talet i hela materialet. Stycket är dessutom det enda i hela 5. § utan ändringsmärke: det är 1990 års ursprungliga lydelse. Ungern saknar legaldefinition av husvagn, så vagnen är a személygépkocsi pótkocsija rakt av, precis de ord stycket använder.

§ Gibraltar har två måttregelverk på samma väg, och raden ovan är bara det ena. Schedule 4 till Vehicles (Construction, Equipment and Maintenance) Regulations ger de EU-vanliga talen, och reg. 5A(1) drar in "motor vehicles, trailers, semi-trailers and vehicle combinations" utan kategori- eller godsvillkor. Men regulation 6 gör varje fordon över 2,14 m brett, 3,65 m högt eller 6,40 m långt till ett oversized vehicle — mått som i stort sett varje husbil och husvagn passerar. Det talet står medvetet inte i tabellen. Att vara oversized är ingen körförbudsgräns utan en klassificering: följden är reg. 7:s röda "O" på vit botten, 20 × 30 cm fram och bak till vänster, och att köra utan märket är brottet. Hade 2,14 stått i breddrutan hade måttvakten varnat "för bred" för nästan varje ekipage som någonsin kör dit, och varnat för något som inte är förbjudet. Den skarpa följden ligger i stället i en tredje författning: Control of Traffic Regulations reg. 19(1) förbjuder "an oversized vehicle or a caravan" helt inom Inner City, den gamla muromgärdade staden. Husvagnsrutan är därför 12,00 för hela Gibraltar och noll för dess innerstad, och det är en sådan skillnad ingen tabell kan bära. Släpbredden är tom av läsning: Table 2 har tre poster och alla tre är motorfordon, medan Table 1 namnger släpet i klartext i två poster. Se Gibraltars landssida.

¶ Monaco har liksom Gibraltar två måttregelverk på samma väg, statens och stadens, och de överlappar bara delvis. Höjdrutans 4,30 finns inte i Code de la route alls — koden saknar höjdtak — utan i artikel 2 2° i Arrêté municipal n° 2007-256, som är hela materialets högsta höjdtal och därför inte kan ge ett falsklarm. Breddrutan går åt andra hållet: stadens föreskrift tillåter 2,60, men kodens artikel 54 1° säger 2,55 för les véhicules utan godsvillkor och lägger 2,60 enbart på kylskåpsbyggen för temperaturstyrt gods, så 2,55 är det tal som binder oavsett vilken författning läsaren möter. Ekipagerutans 18,35 är kodens train routier, den särskilda regeln för dragfordon plus släp, som är lösare än samma artikels 18 m för ensemble de véhicules och strängare än stadens 18,75. Husvagnsrutans tolv meter räknas utan dragstång, ordagrant non compris le dispositif d'attelage, precis som i Finland och Storbritannien.

Och så det som ingen ruta kan bära: artikel 4 2° i samma kommunala föreskrift förbjuder husvagn helt på Monacos gator och platser, oavsett mått. Det är det enda totalförbudet i hela materialet, och det är skälet till att måttvakten sedan 2026-08-10 kan bära ett förbud vid sidan av talen. Se Monacos landssida.

‖ San Marinos trafikkod innehåller inte ett enda måttal. Artikel 54 i Codice della strada kräver tillstånd för fordon som "superino le dimensioni o i pesi consentiti dalla segnaletica stradale" och pekar för själva talen bort från sig själv, till Legge 20 settembre 1985 n.108, vars artikel 15 heter "Dimensioni massime dei veicoli". Den lagen lever — den saknas i kodens egen upphävandelista i artikel 72 — men artikel 15 har skrivits om fyra gånger, och raden ovan är den fjärde lydelsen, Decreto 4 maggio 2004 n.58 art. 3. Skillnaden mot den tredje är inte kosmetisk: 1994 års lydelse gav bredd 2,50, husbil 8,00 och ekipage 18,35, alltså tre rutor fel av sex. Husvagnsrutans 2,30 är hela materialets strängaste mått och kommer att larma för nästan varje modern vagn — undantaget namnger le caravans i klartext och sätter tre egna tal på karossen, vilket också gör att längden räknas utan dragstång. De två längdtalen är axelalternativ som i Albanien. Husbilen behåller 12,00 därför att 2004 års omskrivning tog bort den mening om autocaravans som fanns fram till dess. Se San Marinos landssida.

\# Vatikanstaten har ingen egen trafiklag, och det är genomsökt, inte antaget: Governatoratets hela publicerade författningsmaterial är genomgånget löpnummer för löpnummer utan att en enda norm om trafik, väg, fordonsmått eller hastighet dyker upp. Talen kommer i stället in genom en vatikansk lag som pekar ut italiensk rätt: Legge N. LXXI del 1 ottobre 2008 sulle fonti del diritto art. 12 § 1 a) 8 låter "gli automobili e la loro circolazione" gälla i staten direkt, utan det recepimento som artikel 3 kräver i andra ämnen. Men mottagningen är fryst till den italienska lydelse som gällde när lagen trädde i kraft, 1 januari 2009 — så raden får inte kopieras från dagens Italien utan att 2009 års text lästs. Den är läst: Codice della strada art. 61 i version 13, i kraft 2008-12-17 till 2011-01-14, ger 2,55 / 4 / 12 compresi gli organi di traino / 16,50 / 18,75, alltså samma fem tal som i dag. Frysningen ändrar ingenting i de sex rutorna. Raden har därtill en egenskap ingen annan har: den kan inte ge ett falsklarm som Italien inte redan gett, eftersom Vatikanstaten inte går att nå annat än över italiensk väg under samma tal. Något forbud sätts inte, trots att 1929 års ordning krävde speciale permesso för att köra in — den ordningen är ersatt av en lag som bara publiceras som inskannade sidor utan textlager. Se Vatikanstatens landssida.

† Albaniens rad är den lydelse som gällde till och med 2026-08-05. Sedan 2026-08-06 anger neni 61 inga tal alls utan hänvisar till en föreskrift som ännu inte är antagen. Husvagnsrutan är 6,50 m med en axel och 8,00 m med två — halva den gräns som gäller nästan överallt annars — och till den hör en höjdregel som inte går att skriva i en tabellruta: högst 1,8 gånger vagnens minsta spårvidd.

Rutorna som inte innehåller ett tal säger det av fem olika skäl.

Belgiens tomma ruta för ekipaget är inte en lucka i hämtningen utan i lagen: art. 32bis sätter 18,75 m för camion et remorque och inget alls för en personbil med husvagn.

Litauens och Sloveniens gäller ej på bilens bredd är starkare än så: där är personbilen uttryckligen undantagen från hela författningen — i Litauen genom rubriken över avsnitt I, i Slovenien genom uppräkningen i 2. člen. Talen i deras rader gäller alltså vagnen, inte bilen, och längdgränsen för ekipaget finns inte alls eftersom den raden i båda länderna mäter ett lastfordon. Att de ändå står i tabellen är avsiktligt: det är de talen som cirkulerar som "Litauens" och "Sloveniens" gränser, och tabellen ska visa var de kommer ifrån.

Ukrainas tomma ruta för husvagnen är ett fjärde slag. Där finns ingen avgränsningsregel och inget undantag: måttabellen i punkt 22.5 a) räknar helt enkelt upp lastbil, автопоїзд, dragbil med påhängsvagn och linjefordon, och nämner aldrig ett släp för sig. Vagnen är alltså bara begränsad genom de 22 meter som gäller ekipaget den ingår i.

Nordmakedoniens tomma ruta för ekipaget är det femte slaget, och det renaste av dem alla. Prilog I т. 1.1 är en uppräkning av nio fordonsslag utan restpost, och de två poster som bär 18,75 m börjar med товарно моторно возило respektive автобус. Där Belgien har en lucka mellan två punkter och Litauen och Slovenien ett undantag i tillämpningsområdet har Nordmakedonien varken eller: listan är uttömmande och beskriver aldrig en personbil med ett draget fordon.

Bredden har inte konvergerat lika mycket som den ser ut att ha gjort. 2,55 gäller på de flesta rader, men Sverige, Finland och Ukraina ligger högre för släpet, Tyskland lägre för bilen och Irland lägre för båda — 2,50 rakt igenom, utan undantag som en personbil kan nå. Spannet på bredden är alltså tio centimeter, från Irlands 2,50 till Ukrainas 2,60 — och de tio centimetrarna är hela skälet till att bredden numera har ett eget fält i formuläret; se Bredden. Längden har inte konvergerat alls. Sex av fyrtio länder sätter ett annat tal än 18,75 på ekipaget och fem — Belgien, Litauen, Slovenien, Nordmakedonien och Turkiet — sätter inget tal alls, Storbritannien sätter dessutom en husvagnsgräns på sju meter som ingen annan är i närheten av, Albanien en på 6,50 respektive 8,00 och Ukraina ingen husvagnsgräns alls. Tre av de fem — Tyskland, Nederländerna och Bosnien-Hercegovina — landar dessutom på samma tal, 18,00, av samma skäl: deras 18,75 är skriven för en godssläpvagn. Höjden delar sig i sju läger: 4,00 hos trettioen länder, 4,20 i Slovenien, 4,40 i Finland, 4,65 i Irland, ingen generell gräns i Sverige, Norge, Storbritannien och Frankrike, per väg i Andorra, vars lag lämnar hela måttet till skylten — och 3,00 i Ungern, som ensamt sätter en egen, lägre höjd på just personbilens släpvagn. Spannet på höjden är alltså inte tio eller sextiofem centimeter utan en dryg meter, från Ungerns 3,00 till Irlands 4,65, och det land som ligger lägst gör det med den enda paragraf i sitt eget måttavsnitt som aldrig har ändrats.

Att anta att ett ohämtat land liknar grannen är alltså inte försiktigt utan felaktigt. Sammanfattningen "2,55 / 4,00 / 18,75" som cirkulerar i husvagnsforum stämmer på tjugotvå av de fyrtio länder som faktiskt lästs — drygt hälften, och den säger fortfarande inget om nästa land som hämtas. Albanien är med bland de tjugotvå på just de tre talen och ändå det land som avviker mest, för att husvagnens egen längd- och höjdgräns står i en punkt som de tre talen inte täcker. Bulgarien är med av motsatt skäl: talen stämmer på pricken, men de står i en föreskrift om specialtransporter vars egen definitionslista räknar upp bussar och lastfordon. Grekland är det renaste fallet av allt: alla tre talen stämmer, och ändå står inget av dem i trafiklagen, utan fyra hänvisningar bort i en bilaga som formellt bara gäller bussar och lastbilar. Rumänien är samma tre tal och raka motsatsen i allt annat: en hänvisning bort, och en bilaga som definierar sitt eget tillämpningsområde utan att nämna en enda fordonskategori. Bosnien-Hercegovina är ännu ett fall av samma sort som Tyskland: två av de tre talen stämmer på pricken, och det tredje gör det inte därför att ekipagets rad är uppdelad i två punkter där bara den ena handlar om gods. Arton av de fyrtio länderna avviker på minst ett av de tre talen — två av dem, Litauen och Slovenien, har inga tillämpliga tal alls, eftersom personbilen är utanför hela författningens räckvidd, och ett tredje, Andorra, har inga tal över huvud taget eftersom lagen lämnar dem till skylten — och avvikelserna följer inget mönster: Sveriges 24 meter, Tysklands 2,50 på bilen, Irlands 2,50 på båda och 4,65 på höjden, Finlands 4,40 och Sloveniens 4,20, Storbritanniens sju meter på vagnen, Ukrainas 2,6 och 22 och Ungerns 3,00 på släpet har ingenting gemensamt utom att ingen av dem går att gissa sig till.

De tretton senaste länderna gav också det tydligaste mönstret i hela avsnittet. Litauen och Slovenien lägger sig till Belgien och EU-direktivet som ett fjärde och femte exempel på samma sak: de harmoniserade talen är skrivna för yrkesmässig godstransport, och personbilen med husvagn ligger utanför deras uttryckliga tillämpningsområde. Lettland, Irland, Kroatien och Ukraina är motexemplen som visar att det inte är en naturlag. I Lettland fångar punkt 194 varje transportlīdzekļu sastāvs utan hänsyn till kategori, och i Kroatien fångar čl. 7(1)5) varje vučno vozilo s prikolicom på samma sätt — samma rad som i Belgien och Slovenien är skriven om ett lastfordon. Ukraina visar dessutom att gränsdragningen kan gå rakt igenom en och samma författning: ordet автопоїзд bär de 22 metrarna i punkt 22.5 utan kategoribegränsning, men samma ord i skyltregeln i punkt 30.3 a) gäller bara вантажних автомобілях, lastbilar. Kosovo är det tredje sättet att hamna rätt: föreskrift 09/2022 anger uttryckligen att den genomför 96/53/EC, men skriver ett eget tillämpningsområde som omfattar alla trafikanter, och direktivets undantag för personbilen och husvagnen följde aldrig med över gränsen. Samma tal, motsatt räckvidd. Albanien är det fjärde, och det enda som inte kräver någon tolkning alls: neni 61.3 skriver autokampe och rimorkiove kamp med de orden och ger dem egna tal. Ingen annanstans i materialet behöver man inte fråga sig om regeln träffar en husvagn. Att just den punkten försvann när lagen anpassades till 96/53/EG säger något om vad harmoniseringen gör: den lyfter in en text skriven för yrkestrafik och lyfter ut det som var skrivet för fritidsfordon. Bulgarien visar den femte varianten: en författning som pekar åt båda hållen på en gång. Чл. 1 fångar категориите пътни превозни средства и техните ремаркета utan undantag, medan definitionslistan i § 1 räknar upp M₂, M₃, N₂, N₃ och deras släp och definierar ett släp som byggt för godstransport. Att personbil med husvagn ändå träffas följer av en tredje definition i samma paragraf — състав от ППС är helt enkelt ett motorfordon med ett släp — men slutsatsen kräver att man läser alla tre. Grekland är den sjätte, och den enda där gränsdragningen löses av en författning som ligger utanför den som innehåller talen: bilagan i π.δ. 77/1998 räknar upp M2, M3, N2, N3 och deras släp precis som direktivet, men ministerbeslutet i ΦΕΚ Β΄ 1703/2009 hämtar talen därifrån och lägger dem på όλων των οχημάτων, alla fordon. Undantaget står kvar orört i sin bilaga och saknar ändå verkan, eftersom ledet ovanför aldrig ärver det. Irland är det skarpaste fallet, eftersom det är byggt precis tvärtom: den generella regeln säger "a vehicle" utan avgränsning, och det är undantagen som räknar upp M2, M3, N2, N3 och deras släp. Där följer det av samma kategorilogik att personbilen träffas — och träffas av ett lägre tal än det som cirkulerar. Rumänien är den sjunde varianten, och den enda där frågan aldrig uppstår. Anexa 2 till OG 43/1997 skriver sitt eget tillämpningsområde i en enda mening — orice autovehicul rutier având cel puțin două axe sau un ansamblu format dintr-un autovehicul și semiremorca sau remorca tractată de acesta — utan en enda fordonskategori, utan krav på godstransport och utan viktgräns. Och skulle någon ändå vilja hävda att bilagan bara gäller vissa fordon, finns anexa 3, vars rubrik uttryckligen tar hand om vehiculelor rutiere, altele decât cele prevăzute în anexa nr. 2: den upprepar samma fordonsdefinition ordagrant och bär identiska måttrader. Den avgränsningsfråga som avgör utgången i nästan varje annat land i tabellen är i Rumänien konstruerad så att den inte kan ändra någonting. Serbien är den åttonde, och löser samma fråga med det motsatta greppet: i stället för att undvika kategorierna använder föreskriften dem som verktyg. Чл. 11 ger husbilen koden SA och binder den till kategori М, ger husvagnen koden SE och binder den till kategori О, och sedan skriver måttartiklarna sina tal på just de bokstäverna. Undantagslistan i чл. 1 innehåller tre poster — tävlingsfordon, provkörningsfordon och stridsfordon — och varje måttartikel upprepar för sin egen del att den inte gäller militärfordon. Där Rumänien gör kategorifrågan omöjlig att ställa, besvarar Serbien den i klartext, och båda hamnar på samma ställe. Det är också det enda landet i materialet som definierar husvagnen genom en ISO-standard: SE är возило дефинисано ознаком 3.2.1.3 стандарда SRPS ISO 3833:2005. Bosnien-Hercegovina är den nionde, och den enda som besvarar frågan för utländska fordon direkt i lagtexten: ZOSPC чл. 204 säger att utlandsregistrerade fordon får delta i trafiken glede dimenzija om de uppfyller villkoren som gäller för fordon registrerade i landet. Varje annat land i tabellen kräver att man sluter sig till samma sak av att inget undantag finns. Bosnien-Hercegovina visar också att avgränsningen kan ligga inuti en enda mening: чл. 5 ст. (2) c) och d) skiljer på skupovi vozila i allmänhet och skupovi vozila med en godssläpvagn, och hela skillnaden mellan 18,00 och 18,75 hänger på tre ord i punkt d). Slutsatsen är inte "reglerna gäller inte" utan att frågan måste ställas per land, att svaret oftare än man tror står i en avgränsningsregel och inte i sifferbilagan, och att avgränsningen lika gärna kan slå åt det strängare hållet.

Och mätsättet skiljer sig även när siffran är densamma. Tolv meters husvagn betyder inte samma vagn i Frankrike, Italien, Irland, Kroatien, Serbien, Montenegro, Polen och Albanien (draganordningen inräknad — och Kroatien tillägger att en ställbar dragstång mäts i sitt mest utdragna läge), Storbritannien (borträknad, och gränsen är dessutom sju meter) och Finland (dragstången uttryckligen borträknad).

Två av de åtta stod länge bland de tysta, och båda flyttades hit efter att den text de pekade på faktiskt lästes. Montenegro hade en mening om mätningen — čl. 15 st. 1 t. 7 mäter од вучног ока руде, ordagrant som Serbien — men landet såg ut att säga emot sig självt, eftersom čl. 15 st. 4 bär en undantagslista på fjorton poster och den var oläst. Läst i ministeriets egen PDF visar sig posten det gällde vara nummer elva, "uređaji za spajanje priključnog vozila kod motornih vozila": kopplingen på motorfordonet, alltså dragkroken på bilen. En husvagn är ett priključno vozilo, och undantaget når aldrig dess ruda. Stycket före listan säger dessutom att allt som dras ut räknas in i sitt mest utdragna möjliga läge. Motsägelsen fanns inte. Polen säger ingenting själv utan pekar i § 2 ust. 5 vidare till (EU) 2021/535 bilaga XIII del 2 avsnitt F, och den frågan var inte utredd. Nu är den det: avsnitt F:s tabell I post 6 "Mekaniska kopplingar" är märkt x för M1–M3 och N1–N3 men för O1–O4, och att strecket är avsiktligt syns på post 7, som gäller den bakre, avtagbara kopplingen på en släpvagn och är x enbart för O. Samma förordnings avsnitt E punkt 1.1.1 a) säger det i klartext: "Släpvagn: 12,00 m inklusive dragstång".

Gränsen för hur långt den EU-kedjan bär är dragen med flit. Det är för att Polen namnger 2021/535 som svaret följer med dit. Ett land som i stället transponerar direktiv 96/53/EG får ingen hjälp: dess art. 1.1 a) omfattar bara M2, M3, N2, N3 och deras släp i O3 och O4, alltså aldrig en personbil med husvagn. Grekland, Moldavien, Irland och Albanien nämner alla EU-rätten, men bara de som har en egen mening om mätningen står i lägren; de övriga tiger vidare. Ett land ser fortfarande ut att höra hit men gör det inte. Kosovos rad lyder mjeti i bashkëngjitur me bigë, det bogserade fordonet med dragstång — den frasen namnger vilket fordon de tolv metrarna gäller, den säger ingenting om huruvida stången räknas in i dem, och skillnaden syns när man jämför med de åtta ovan: var och en av dem har en mening om själva mätningen. Kosovo räknas därför till de tysta, inte till något av lägren. Schweiz mäter längden utan last och höjden med, i två artiklar som står bredvid varandra. Tjeckien, Slovakien och Kroatien mäter allt med last, Lettland skriver med eller utan last två gånger i samma bilaga, och Slovakien och Slovenien tillägger båda att toleransen är noll. Bulgarien går längst och skriver in mätmetoden som en hänvisning: måtten mäts enligt bilaga 2 till typgodkännandeföreskriften, med tillverkarens egna uppgifter för den konkreta varianten och versionen, без да се допускат допълнителни толеранси. Grekland gör tvärtom och skriver undantagslistan för bredden i trafiklagen i stället för i sifferbilagan — άρθρο 57 παρ. 2 räknar upp däckens utbuktning, snökedjor, undanvikande backspeglar, sidomarkeringsljus och tullplomber — vilket är den enda anledningen till att mätregeln över huvud taget når de fordonskategorier bilagan utelämnar. Serbien skriver in sin tolerans i den tekniska föreskriften och bara för bredden: чл. 18 ст. 3 kräver att hopfällda ledade och elastiskt fästa delar ryms inom maxbredden, medan övriga delar ska rymmas inom maxbredden ökad med ett tillåtet avsteg på högst 1 % — två och en halv centimeter på 2,55, och ingenting alls på höjden eller längden. Bosnien-Hercegovina är det enda landet i materialet som lägger hela mätsättet i en standard och bara hänvisar dit: längd, bredd och höjd mäts enligt BAS ISO 612 definitionerna 6.1, 6.2 och 6.3, med en undantagslista per mått. Det ger också den enda höjdregel i dokumentet som handlar om fordonets förmåga i stället för dess mått: чл. 7 ст. (3) kräver att inverkan från ett system som kan ändra höjden via axlarna, som luftfjädring, ska beaktas — vilket gör att en luftfjädrad husbil ska hålla sig under fyra meter även i sitt högsta läge, inte bara i körläge. Rumänien är det enda land i materialet som skriver ut toleranser för alla tre måtten, och gör det på den mest oväntade platsen: i sanktionsskalan. Art. 61 alin. (1) lit. b) punkt (iii) i OG 43/1997 säger att om längden överskrids med högst 1 %, bredden med högst 2 % eller höjden med högst 1,0 cm, så tas ingen tilläggsavgift ut, inget AST utfärdas och ingen sanktion tillämpas. Det är den raka motsatsen till Slovakiens och Sloveniens uttryckliga nolltolerans och till Bulgariens без да се допускат допълнителни толеранси — samma fyra meter på höjden betyder i praktiken 4,01 i Rumänien och exakt 4,00 i Bulgarien. En jämförelsetabell över siffror döljer den skillnaden, vilket är ett skäl till att lydelserna står kvar i varje avsnitt ovan och inte bara resultatet.

Måttvakten: hur tabellen ovan når föraren

Elva omgångars läsning låg fram till nu bara som text på den här sidan. Appen frågade efter ekipagets höjd, längd och vikt och gjorde ingenting med svaret, med flit: varken Valhalla eller OSRM ruttar efter mått, och ett ifyllt höjdfält som ser ut som en ruttspärr utan att vara det är exakt den falska positiv resten av sajten finns till för att slippa.

Men att jämföra ett sparat tal mot ett lands lagliga gräns kräver ingen ruttning alls. Måttvakten byggs direkt ur tabellen ovan, rad för rad: varje land får sina sex celler ordagrant plus de tal appen kan jämföra mot — bredden i två kolumner, höjden, husvagnslängden, husbilslängden och ekipagelängden. Det är 215 av tabellens 240 tal, plus ett sjunde fält som Ungerns delade höjdcell ger upphov till. De tjugofem som inte blir ett tal är de celler som säger , ingen, per väg eller gäller ej, och de ska inte bli ett tal; se stycket om tomma celler nedan. Formulärets sjätte fält, vikten, har inget jämförelsetal och kommer inte att få något — skälet står under Vikten. Bygget fälls automatiskt om appens tal glidit ifrån tabellen här, samma grepp som landssidorna redan använder. Den här sidan är originalet; det appen bär är ett avtryck.

Avgörandena i översättningen är värda att skriva ut, eftersom de alla handlar om att inte säga mer än materialet bär:

En delad cell ger normalt det lägsta talet, eftersom det lägre binder när båda talen gäller samma fordon. Regeln finns kvar för framtida rader, men båda de delade cellerna i tabellen är i dag undantag från den, och av två olika skäl.

Det ena skälet: talen gäller olika fordon. Ungerns 4,00 / 3,00 är inte två gränser för samma ekipage utan en gräns var — 5. § (2) ger 3,00 m åt a személygépkocsi pótkocsija, en personbils släpvagn, och 4,00 m åt egyéb jármű, allt annat. En husbil är lakóautó, kategori M, alltså "allt annat". Lades det lägsta talet i den generella rutan varnade appen för varje husbil över 3,00 m vid ungerska gränsen, mot en gräns som inte gäller den — och det gjorde den, i två versioner, utan att ett enda testpåstående blev rött. Den generella rutan får därför 4,00, och de tre metrarna ligger i en egen tabell som bara fordonsvalet husvagn möter. Den är satt för Ungern och tom för alla andra länder.

Det andra skälet: talen är alternativ. Albaniens 6,50 / 8,00 ser likadant ut och betyder något tredje: 6,50 m med en axel, 8,00 m med två. Vilket som gäller avgörs av vagnen, och antal axlar frågar formuläret inte efter. Det lägsta talet hade gjort varje tvåaxlad vagn över 6,50 m till ett brott den inte begår, så Albaniens vagnruta får det högsta talet i stället — gränsen över vilken vagnen är för lång oavsett axlar. Undantaget är antecknat land för land, inte som en allmän regel om delade celler, eftersom skillnaden ligger i vad lagtexten säger och inte i hur cellen ser ut.

Fältet tar vagnens totallängd, och osäkerheten läggs i jämförelsen. Dragstången är den A-formade balken mellan vagnens front och kopplingen mot bilens dragkrok — vagnens egen del, inte bilens. En vagn har därför två längder: karosslängden och totallängden med stången. Skillnaden är inte en avrundning. Fendt Tendenza 465, 550 och 650 skiljer 1,14, 1,15 och 1,14 m mellan sina två tal, Hobby 380 TB och 490 KMF 1,19 och 1,20, Kabe Estate 520 XL och Imperial 600 1,30 vardera, en brittisk Dalesman 0,90.

Länderna mäter inte lika. Åtta räknar in stången i sitt tal: Albanien, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Montenegro, Polen och Serbien. Två räknar bort den: Storbritannien och Finland. Tjugoåtta säger ingenting — där ingår Kosovo, som har en rad som vid första läsningen ser ut att svara men inte gör det; skälet står i stycket om mätsättet ovan. Varje lagrum står antecknat vid sitt land och följer med till appen som ett av tre besked: med stång, utan stång, eller inget besked alls.

Frågan blir då vilket av vagnens två tal formuläret ska be om, och svaret följer av vem som ska svara. Totallängden står på registreringsbeviset. Karosslängden gör det inte — den finns i broschyren, om vagnen är ny nog att ha en. Ett fält som frågar efter karossen frågar efter det enda vagnmått en ägare inte har till hands, och den som gissar skriver totallängden i rutan. Då varnar appen på ett tal som är en meter för stort, i just Storbritannien, som med sina sju meter är hela skälet till att fältet finns. Falsklarmet hade träffat precis det land vakten byggdes för.

Så fältet tar totallängden och skillnaden hanteras vid jämförelsen. Mot ett land som räknar in stången jämförs talet rakt av. Mot ett land som räknar bort den — och mot ett land som tiger — läggs DRAGSTANG = 1,5 m till gränsen innan den prövas, så att en varning betyder att karossen är över gränsen oavsett hur lång stången är. Storbritannien varnar alltså först vid 8,5 m totalt, men skriver ut lagens 7 m, för det är den siffran som gäller.

Att 1,5 m är säkert följer av att felen är olika dyra. För högt tal kostar bara tystnad, för lågt kostar ett falsklarm — och 1,5 ligger över varje uppmätt stång i stycket ovan. Priset är en teoretisk tyst zon: en vagn med totallängd mellan 12,0 och 13,5 m i ett tyst land kan vara olaglig utan att appen säger något. Den vagnen finns inte. Trettiotre av trettiofem vagntal är 12,0 eller 12,5 — de två andra är Storbritanniens 7 och Albaniens 8, båda långt under zonen — och en husvagn efter personbil når inte dit.

Vinsten på köpet är att de åtta länder som räknar in stången nu jämförs riktigt i stället för systematiskt milt. Kabe Imperial 600 (kaross 6,87, totalt 8,17) är tyst i Storbritannien, där den är laglig, och varnar i Albanien, där 8,00 m inkluderar stången och vagnen alltså är för lång.

En cell utan tal ger ingen jämförelse. , ingen, per väg och gäller ej betyder fyra olika saker och alla fyra är riktiga svar på frågan. Blev något av dem en nolla skulle appen varna för varje ekipage i nio länder: höjden saknar tal i Sverige, Norge, Storbritannien och Frankrike, ekipagelängden i Belgien, Litauen, Slovenien, Nordmakedonien och Turkiet, och Norge saknar båda. En varning som alltid syns är samma sak som ingen varning. Måttvakten provkörs därför mot den riktiga tabellen före varje bygge, och merparten av proven handlar om tystnaden, inte om varningen.

Vagnrutan jämförs dessutom bara när fordonsvalet är husvagn. Kolumnen mäter ett draget fordon — Storbritanniens sju meter står om a trailer drawn by a motor car, Albaniens tal om rimorkiove kamp — och en husbil på åtta meter bryter inte mot någon av dem.

Husbilens egen längd är däremot inte ohämtad, vilket det här stycket tidigare påstod. Tjugofem av fyrtio landssidor bär den redan, som en bieffekt av att måttet står bredvid de andra i samma bilaga: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kosovo, Kroatien, Liechtenstein, Moldavien, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Vitryssland och Österrike. Fyra av dem — Albanien, Bulgarien, Grekland och Serbien — skriver uttryckligen om husbilen; de övriga sätter talet för motorfordon i allmänhet, vilket en husbil är.

Den listan är omräknad, och den första räkningen var fel åt båda hållen. Den byggde på vad tabellraderna hette i stället för på vad reglerna omfattar. Åt ena hållet togs Norge med, som inte sätter något tal alls utan längd per vägklass. Åt andra hållet föll åtta länder bort vars rad står under rubriken "Längd, husvagn" fast lagrummet under den täcker båda fordonen: Tjeckiens jednotlivé vozidlo, Slovakiens M1, N, O, Kroatiens motornog vozila, osim autobusa, Kosovos mjetet, përveç autobusëve, och samma sak i Tyskland, Vitryssland, Turkiet och Nordmakedonien. En rubrik är inte ett lagrum, och räkningen måste göras på texten under den.

Vad de tjugofyra säger är nästan enhälligt 12,00 m. Bara två avviker: Finland ger 13,00 m och Albanien 8,00 m. Det talet är hela poängen. En privat husbil når aldrig tolv meter, men en integrerad A-klassare på 8,5 m är vanlig, och i Albanien vore den för lång. Husbilskolumnen har alltså exakt samma form som husvagnskolumnen: tjugotre inerta tal och ett som betyder något.

De tretton som fattades är hämtade, och kolumnen är byggd. Valet stod mellan att hämta dem och att införa en egen markör för ohämtat, eftersom tabellen inte har någon cell som skiljer hämtat och inget tal finns från inte hämtat. Att fylla tretton rutor med hade varit att påstå tretton läsningar vi inte gjort. Det hämtades i stället, och därmed behövs ingen fjärde sortens sentinel: de tre som fanns räckte, för svaren råkade rymmas i dem.

Belgien, Danmark, Estland, Irland, Lettland, Luxemburg, Portugal, Schweiz och Ungern ger alla 12,00 m, ur samma sorts uppsamlingspost: véhicules à moteur, et motordrevet køretøj, M ja N kategooria sõiduk, a mechanically propelled vehicle, mehāniskajiem transportlīdzekļiem, un véhicule automoteur, veículos a motor de dois ou mais eixos, Motorwagen ausgenommen Gesellschaftswagen, egyéb jármű. Fyra av de tretton svarar något annat, och alla fyra är svar av en sort tabellen redan kände igen:

  • **Litauen och Slovenien: gäller ej.** Båda undantar M1 från hela författningen — Slovenien med kategoribokstaven, Litauen med sittplatser ("utom sådana som har högst 8 sittplatser för passagerare och 1 plats för föraren"). En husbil har både förarplats och passagerarplatser och faller därmed inom undantaget, till skillnad från husvagnen, som inte har några platser alls och därför träffas av vagnrutan i samma bilaga. Samma författning, motsatt utfall, beroende på vilket av de två fordonen man mäter.
  • **Ukraina: ingen.** Längdtabellen i п. 22.5 a) har fyra rader, och de namnger fordonsslag: lastbil 12, автопоїзд 22, dragbil med påhängsvagn 18,75, linjefordon 18,75. Varken ett släp ensamt eller ett motorfordon som inte är lastbil finns med. Bara ekipaget har ett tal.
  • Sverige: 24,0 m, och det är samma mening som ger fordonståget sitt tal. 4 kap. 17 § mäter "ett annat motordrivet fordon än en buss med eller utan ett därtill kopplat fordon". Sverige delar aldrig upp måttet, och är därför det enda landet i materialet som inte sätter tolv meter på en husbil.

Och Slovenien bar samma fel som Sverige, av ett annat skäl. Vagnrutan stod på 12,00 m med Priloga I 1.1 som lagrum, och raden där lyder - priklopnik 12,00 m. Men priklopnik är definierat i 4. člen som ett släp konstruirano in opremljeno za prevoz blaga — byggt och utrustat för godstransport. Det är exakt den definition landssidan redan använde för att tömma ekipagerutan, och den kan inte gälla på den ena raden och inte på den andra. Rutan säger nu ingen. Bredden och höjden står kvar: 1.2 c) lyder vsa ostala vozila och 1.3 za vsa vozila, samlingsposter utan godsord, och 2. člen (1) tar in priklopnih vozil kategorij O i tillämpningsområdet. En husvagn är O. Samma författning ger alltså vagnen ett breddtal och ett höjdtal men inget längdtal, och det är skillnaden i ordval från rad till rad som avgör, inte fordonet.

Och en rad rättades dessförinnan. Sveriges vagnruta bar tidigare 12,0 m med 4 kap. 17 § som lagrum. Det talet finns i trafikförordningen men aldrig som en gräns: sex förekomster av "12,0 meter", tre i 17 § och tre likalydande i 17 f §, alla som villkor för undantagen som tillåter 25,25 respektive 34,5 meter. Uttrycket längre än … meter förekommer exakt en gång i hela författningen, och det är de 24,0 metrarna. Sverige har alltså ingen generell längdgräns för en enskild släpvagn, och rutan säger nu ingen. Felet var inte harmlöst: med 12,0 och vagn_drag osatt utlöste vakten vid 13,5 m totallängd, alltså en varning i Sverige för ett ekipage som svensk rätt inte har någon åsikt om. Det är precis den sortens falskt utslag hela vakten är byggd för att undvika, och det satt i vår egen tabell.

Hur kolumnen används. Längdfältet i formuläret mäter hela ekipaget när ett sådant finns, och fordonet ensamt när det inte finns. Vakten byter därför jämförelsetal med fordonsvalet: är valet husbil mäts längden mot husbilsrutan, annars mot ekipagerutan. En ensam husbil är inte ett fordonståg, och att mäta den mot 18,75 vore att låna en regel som handlar om något annat. Kolumnen används däremot inte för valen bil och mc. Skälet är Albanien: de 8,00 metrarna står i neni 61.3, som handlar om autokampe, medan Albaniens allmänna tal för ett enskilt fordon är 12 m i 61.1. Lades husbilsrutan på en bil skulle appen varna för en personbil på 8,5 m i Albanien — ett falskt utslag ur en regel som inte gäller den. De fyra rutorna utan tal — Litauen, Slovenien, Ukraina och Norge — gör att appen tiger om husbilslängd där, vilket är rätt riktning att fela åt.

Skylten visas när navigeringen tar ekipaget över en landsgräns, och även vid första positionen: den som startar i Ungern med en 3,10 m hög husvagn har inte passerat någon gräns men står lika fel för det. Röd färg är reserverad för måttbrott. Blått säger fortfarande "nytt land, ny fart"; rött säger "ekipaget får inte vara här", och de två beskeden ska inte se lika ut.

Vakten jämför mot Albaniens upphävda tal, och det är ett val. Sedan 2026-08-06 anger neni 61 inga tal alls utan pekar på en föreskrift som ännu inte är antagen (se fotnoten † under tabellen). Ändå jämför appen fortfarande mot Albaniens höjd, vagnlängd, ekipagelängd och mätsätt ur lydelsen till och med 2026-08-05, utan markör: sitter på landsnamnet i tabellen och följer inte med in i talen. Skälet är att alternativet är sämre: nollställs raden tiger appen helt i det enda land vars vagntal en personbilsdragen husvagn faktiskt kan bryta mot, och tystnad vore att påstå att inget gäller. Det vi vet är att tal på 6,50/8,00 m gällde till i förrgår och att ingenting har ersatt dem. Att jämföra mot den sista lydelse som hade verkan är därför det närmaste ett svar materialet bär — men det är ett antagande om att myndighetens praxis följer den upphävda texten, inte en läsning av gällande rätt, och den skillnaden ska synas här. Raden ska bytas så snart föreskriften publiceras.

Kvar utanför vakten står allt som inte går att skriva som ett tal: Albaniens höjdregel på 1,8 gånger vagnens minsta spårvidd, Schweiz olika mätsätt för höjd och längd, Rumäniens toleranser i sanktionsskalan och Bosnien-Hercegovinas krav att luftfjädringens högsta läge ska räknas med. Tabellen och lydelserna ovan är fortfarande det som gäller — vakten fångar bara den delmängd som är jämförbar, och säger inget om resten.

Bredden

Bredden var länge det enda måttet med två fyllda kolumner och inget fält att fylla i. Skälet som gavs var att den har konvergerat: 2,55 m står på de allra flesta raderna, och ett fält som nästan aldrig säger något är ett fält som mest är i vägen. Skälet höll inte vid närmare påseende, och avgörandet ligger på en enda rad.

Irland sätter 2,50 m på båda kolumnerna, rakt igenom, utan något undantag en personbil kan nå. Samtidigt är en mycket stor del av Europas husvagnar exakt 2,50 m breda, och de dyraste 2,55 — det står redan på Irlands landssida. Skillnaden mellan de två är fem centimeter och den ena av dem är olaglig på irländsk allmän väg. En svensk ägare, van vid 2,60 hemma, har ingen möjlighet att gissa det. Det är precis den falska negativ vakten finns till för: ett tal som är lagligt i avreselandet och olagligt på andra sidan gränsen, utan att något på vägen säger till. Spannet är tio centimeter, från Irlands 2,50 till de 2,60 som Sverige, Finland och Ukraina ger släpet, och tio centimeter räcker när ekipaget är byggt på millimetern.

Två kolumner blir två fält i JSON-filen och ett fält i formuläret. bredd är bil-kolumnen och möter fordonsvalet husbil; bredd_vagn är släp-kolumnen och möter husvagn. Valet att låta husvagnen mötas av släp-kolumnen och inte av den lägre av de två följer av var ekipagets bredaste punkt sitter: så gott som alltid på vagnen. Dragbilen är en personbil och når sällan ens 2,0 m över karossen. Att jämföra ekipagets bredaste punkt mot bil-kolumnen vore att pröva vagnen mot en regel skriven för bilen.

Det får en konsekvens som ser bakvänd ut men är riktig. Litauen och Slovenien undantar M1 från hela författningen, samma undantag som redan tömde deras husbilsruta. Deras bil-kolumn säger därför gäller ej och deras släp-kolumn 2,55. En husbil möter ingenting där och vakten tiger; en husvagn möter 2,55 och kan varnas. Samma författning, motsatt utfall, beroende på vilket av de två fordonen som mäts — exakt samma mönster som längden visade.

Andorra tiger på båda. Lagen lämnar bredden till skylten, som den lämnar höjden, och en cell utan tal ger ingen jämförelse.

Tysklands 2,50 är den enda rad vi inte har kunnat läsa till slut, och den är löst åt tystnadens håll. StVZO § 32 Abs. 1 ger 2,55 m i Nr. 1 allgemein och 2,50 m i Nr. 5 bei Personenkraftwagen. Paragrafen definierar inte Personenkraftwagen. Den definition som ligger närmast till hands, PBefG § 4 Abs. 4 Nr. 1, är uttryckligen skriven "im Sinne dieses Gesetzes" och sträcker sig alltså inte in i StVZO. Om en husbil är en Personenkraftwagen i StVZO:s mening är därmed en klassningsfråga vi inte har ett primärt svar på. I stället för att gissa väljs det tal som binder under båda läsningarna: bil-kolumnen får 2,55 som ett utskrivet undantag med skälet noterat på stället. Priset är tystnad i spannet 2,50–2,55 för en husbil i Tyskland; vinsten är att ingen varnas för något som kanske är fullt lagligt. Tabellcellen står kvar orörd med 2,50 och sitt lagrum, eftersom wikin ska säga vad lagen säger och undantaget hör hemma i översättningen. Husvagnen berörs inte alls: den är en Anhänger och får 2,55 under vilken läsning som helst.

Fältet frågar efter ekipagets bredaste fasta punkt. Backspeglar och utfällda markiser räknas inte in. Något mätsättslagrum av dragstångens slag har vi inte läst för bredden i något av de fyrtio länderna, och den okunskapen ligger åt rätt håll: ett tal som utelämnar speglarna är för litet, och ett för litet tal ger tystnad. Vore det tvärtom — att vi bad om speglarnas bredd och jämförde mot en gräns skriven för karossen — hade varje ekipage nära gränsen fått ett falsklarm.

Sexton av provkörningarna gäller bredden, och de flesta handlar om tystnaden: att ett oifyllt fält aldrig varnar i något av de fyrtio länderna, att varje land utan breddtal har ett skäl i klartext i sin cell, att Litauen och Slovenien tiger för husbil men inte för husvagn, och att Tyskland tiger vid 2,52 men inte vid 2,60.

Vikten

Viktfältet samlas in, sparas och visas — och jämförs aldrig. Det är ett avgjort svar och inte ett halvfärdigt, och det ska stå skrivet någonstans, eftersom ett fält som ensamt aldrig kan varna annars ser ut som ett glömt fält.

Ingen av de fyrtio lagtexterna sätter en viktgräns som binder ett privat ekipage vid en gränspassage. Tre skäl, som var för sig hade räckt:

  • Måttbilagornas viktrader mäter lastfordon. Där bilagorna över huvud taget bär vikter står de i samma uppräkningar som redan visat sig handla om товарно моторно возило, véhicules à moteur, godssläpvagnar och fordonståg i yrkesmässig trafik. Det är samma läsfel som en gång lade Ungerns 3,00 m i den generella rutan, och det är dyrare på vikten, eftersom varje ekipage har en vikt att jämföra med.
  • Gränsen vid 3 500 kg är en körkortsgräns, inte en landsgräns. Den avgör vad behörighet B räcker till — se tabellen över körkortsgränserna — och behörigheten avgörs av vad föraren har i plånboken, inte av vilken sida om gränsen ekipaget står på. Ett svenskt B-körkort gäller likadant i Polen som hemma. En vakt vars hela ärende är skillnaden mellan länder har ingenting att säga om ett tal som är detsamma i alla, och att varna vid en gräns för något som gällde redan på uppfarten vore ett falsklarm om plats.
  • Dragvikten står på registreringsbeviset, inte i någon nationell författning. Vad just den här bilen får dra är en egenskap hos fordonet och följer med det över gränsen oförändrad. Där finns inget landsberoende alls.

En enda äkta koppling finns kvar, och den hör hemma i en annan tabell. Över 3 500 kg byter ekipaget hastighetsklass i flera länder: Nederländerna sänker motorvägen från 90 till 80 när släpet väger mer, Schweiz tappar sina 100 km/h, Frankrike låter R413-8 slå till först över 3,5 ton, Belgien sänker motorvägen till 90 och Slovenien sänker till 80 bara för dragbilar över 3,5 t. Det är en fartfråga, och den hör till hastighetstabellen, inte till måttvakten. Att lägga den i måttvakten vore att svara på fel fråga med rätt tal.

Fältet blir därför kvar, av två skäl. Vikten är värd att ha nedskriven för förarens egen skull, och matt_note säger nu i alla elva språk rakt ut att den bara visas. Och skulle materialet någon gång ge en landsvarierande viktgräns som faktiskt binder ett privat ekipage, finns fältet, sparningen och skylten redan på plats: det som saknas är en kolumn i tabellen ovan, inte kod.

Reglerna på vägen: samma jämförelse innan resan

Vakten ovan talar vid gränsen. Det är sent. Den som får veta att husvagn är förbjuden i Monaco när ekipaget redan står på Boulevard du Larvotto har bara ett val kvar, och det är att vända. Samma jämförelse går att göra medan resan fortfarande är en plan, och där är den värd något helt annat.

Därför räknar resplanen ut vilka länder rutten går genom och listar dem under tidslinjen, i den ordning man kör in i dem. Ruttgeometrin gles ut till en punkt per halv kilometer innan varje punkt slås upp i zonlagret; etappernas första och sista punkt provas alltid, eftersom där ligger start, mål och varje delmål. En halv kilometer är valt efter det dyraste landet att missa snarare än det vanligaste: Monaco är ungefär två kilometer brett och förbjuder husvagn helt.

Varje land i listan bär tre saker, och alla tre är hämtade ur material som redan fanns:

  • Landets namn som länk till /sv/regler/<landskod>/, alltså den här wikins landssida, där varje tal står med sitt lagrum och datumet det lästes.
  • Hastighetsgränsen, men bara vid fordonsvalet husvagn — talet i zonlagret gäller husvagn, och att visa det för en husbil vore att visa ett tal om något annat.
  • Måttbeskeden ur mattBrott, alltså exakt samma jämförelse som vid gränsen och med samma tystnadsregel: ett land utan läst tal ger inget besked. Här visas de dock för alla fordonsval, inte bara husvagn. Tabellen ovan har hela tiden burit husbilens längd och bredd; fram till nu fanns ingen väg för de talen att nå en husbilsförare.

Att en rad alls ritas hänger på att landet har mått hämtade. Det är inte en genväg utan beviset: samma fyrtiofyra landskoder står i måtttabellen, i kartans zonlager och som regelsidor här i wikin, och bygget fälls om de tre mängderna skiljer sig med en enda kod. Alltså kan en rad aldrig peka på en sida som inte finns, och inget land kan tyst falla ur listan för att en av de tre glidit isär från de andra.

Var vakten inte ser något

Fyrtio länder är lästa, men vakten möter inte länder — den möter punkter på en karta. Vakten slår upp positionen i kartans zonlager, får en landskod, och först då hämtar den måttgränserna. Ingen kod, ingen jämförelse. Kartan är alltså en tyst förutsättning för hela tabellen ovan, och den förtjänar att mätas lika noga som lagtexterna.

Två sätt att fela finns, och de är inte utbytbara mot varandra:

Vad som händerVad föraren fårGodtagbart?
Punkten faller utanför alla polygonerIngen spärr, ingen varning, skylten visar Ja. Vi säger inget vi inte vet.
Punkten faller inuti grannens polygonGrannens hastighet och grannens måttgränserNej. Ett tal utan täckning, framfört med samma säkerhet som ett läst.

Det är samma asymmetri som styr allt annat på den här sidan. Tystnad kostar en utebliven varning; fel land kostar en falsk positiv, och en falsk positiv är värre därför att den ser riktig ut.

Vad mätningen visade

Kartan byggdes länge ur Natural Earth 110m. För att veta vad det kostade hämtades 10m som oberoende facit — en tio gånger finare kontur, aldrig levererad, bara använd som domare — och 40 000 slumpade landpunkter mellan 11° V och 41° Ö, 34° N och 71° N slogs upp i båda:

KartaRätt landTystFel landFil
110m (t.o.m. 2026-08-09)95,9 %2,5 %1,67 %27 KiB
50m rakt igenom98,9 %0,9 %0,22 %227 KiB
50m + 110m som grovlager99,4 %0,4 %0,23 %249 KiB

Den grova kartan lade alltså en sextiondel av Europas landyta i fel land. Störst var Norge, vars kust vid 110m är en rät linje som skär in över svensk och finsk mark; därefter Bosnien mot Kroatien, Moldavien mot Ukraina och Frankrike mot Schweiz. Det är inte marginaler i obygden — det är gränstrakter man kör igenom.

Varför båda lagren ligger i filen

50m ensamt hade varit otillräckligt på ett oväntat sätt. En finare kustlinje skär också bort mark som den grova konturen råkade svepa över, och där hamnar hamnstäderna i vattnet: Stockholm, Köpenhamn, Lissabon, Venedig, Split, Dubrovnik, Esbjerg och Narvik blev alla tysta med 50m ensamt, fast 110m svarade rätt på dem. Tystnad är rätt riktning att fela åt, men inte i en huvudstad — skylten skulle visa mitt i Stockholm och se trasig ut.

Lösningen krävde ingen ny kod, bara rätt ordning. Zonuppslaget tar första träffande polygonen, så båda lagren ligger i samma karta med det fina först. 50m avgör allt det täcker; 110m svarar bara där 50m tiger, alltså över vatten och i hamnbassänger. Tystnaden halveras utan att felattributionen köps tillbaka — 0,23 mot 0,22 procent, tre punkter av 40 000.

Priset är filstorleken, 249 KiB mot 27 (84 mot 8 gzippad), och 15 637 punkter mot 1 458. Zonuppslaget fick därför en bbox per ring och inte bara per land: Norge är ett par hundra ringar i en låda som rymmer Svalbard, och utan ringlådan skulle varje punkt i den lådan trådas genom alla konturerna. Med den kostar ett uppslag 2,2 µs i node mot 5,4 utan. En rutt slår upp några tusen segment; det är tiondels millisekunder.

De fyra som inte kunde tiga av sig själva

Monaco, San Marino, Vatikanstaten och Gibraltar ligger helt inuti en grannes ytterkontur. De kan därför inte tiga genom att saknas — grannens polygon svarar för dem, och svarade: franska tal i Monaco, spanska i Gibraltar, italienska i de två andra. Just i Monaco var det svaret som mest fel: den franska ytan sa 90 km/h är en husvagn inte får köra där alls.

De har alla en egen yta, hämtad ur 10m. Så länge en av dem saknade läst lagtext bar den noll som spärrtal och ingen rad i måtttabellen. Noll betyder ingen spärr: rutten behåller motorns egna väghastigheter, måttvakten hittar ingen rad och säger ingenting, och navigeringen skriver landets namn med ? där talet skulle stått. Tystnad med ett namn på, i stället för ett tal utan täckning. Konstruktionen finns kvar och bygget fälls alltjämt om ett tal dyker upp åt ett land som är utpekat som tyst — men den listan är sedan 2026-08-10 tom.

Alla fyra tog sig ut samma dag, 2026-08-10. Gibraltar först: tre författningar lästa i sin gällande konsolidering — Traffic Act 2005-26, Vehicles (Construction, Equipment and Maintenance) Regulations och Control of Traffic Regulations — som gav både en måttrad och ett hastighetstal. Talet är 35 km/h, det lägsta ekipagetalet i hela materialet med bred marginal.

Sedan Monaco: Code de la route i lydelse 2026-07-04 och Arrêté municipal n° 2007-256 i lydelse 2022-11-12. Där gav läsningen 70 km/h — lagens högsta tillåtna tal, eftersom artikel 11 sätter 50 som huvudregel och låter skylten höja till 70, och ingen egen regel finns för släp eller ekipage. Den gav också materialets enda totalförbud: husvagn får över huvud taget inte köras i Monaco.

Sist San Marino, och den längsta kedjan i hela materialet. Codice della strada (Decreto Delegato 26 maggio 2008 n.81, konsolidering aggiornato al 19 gennaio 2024) innehåller inte ett enda mått; artikel 54 pekar vidare på Legge 20 settembre 1985 n.108, vars artikel 15 skrevs om fyra gånger — 1994, 1996 och två gånger 2004. Raden är den fjärde lydelsen. Hastigheten stod däremot i koden själv: artikel 37 sätter 70 km/h su tutta la rete stradale del territorio della Repubblica, ett enda tal för hela landet, och låter skylten bara sänka.

Sist Vatikanstaten, som var svårast just för att det inte fanns något att läsa. Hela Governatoratets publicerade material är genomgånget löpnummer för löpnummer utan en enda trafiknorm. Vägen ut gick i stället genom Legge N. LXXI del 1 ottobre 2008 sulle fonti del diritto, vars artikel 12 låter italiensk rätt om "gli automobili e la loro circolazione" gälla i staten direkt — men fryst till lydelsen den 1 januari 2009. Den lydelsen är hämtad separat och jämförd ruta för ruta med dagens: identisk i alla sex. Talet är 70 km/h, taket oavsett om man läser tätortsregeln eller ekipageregeln, eftersom staten är 0,44 km² innanför murar och varken har autostrada eller strada extraurbana.

Generatorn skiljer därför numera på ENKLAV, de fyra som behöver en egen yta, och TYST, de som ännu saknar läst lagtext. Vägen ut ur TYST går genom lagtexten och ingen annanstans, och alla fyra har gått den. TYST är tom, men står kvar: nästa land som får en yta innan det får en lagtext ska kunna tiga på samma villkor.

Vad som fortfarande är tyst

Länder utan yta alls. Malta, Cypern, Island, Färöarna, Åland, Isle of Man, Jersey och Guernsey, Ryssland med Kaliningrad, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Ingen av dem är läst, och ingen av dem ligger inuti en granne — tystnaden är alltså både korrekt och komplett. Ceuta och Melilla faller utanför av samma skäl trots att de är spanska: kartkällan för dem till Afrika.

Färjelägen. Ett färjeläge ligger per definition i kustlinjens ytterkant, alltså precis där en polygon är som minst pålitlig. Dover, Folkestone, Gedser, Hirtshals, Kapellskär, Nynäshamn och Kalmar faller utanför båda lagren. Följden är att den som rullar av en färja kör en stund utan spärr, och att landsbytesbeskedet kommer en bit in i landet i stället för på kajen. Det är den godtagbara felriktningen, men det är värt att veta att den är systematisk just där resan börjar.

Gränstrakter, kvarvarande 0,23 procent. Kvar ligger en tunn remsa längs själva gränslinjerna där 50m och 10m inte är eniga om var strecket går — sex punkter av 40 000 svenskt land kallat norskt, fyra vitryskt kallat ukrainskt. Det går inte att bygga bort med en polygontest; en finare kontur flyttar bara vilka punkter som är fel. Att köra över en gräns och få det nya landets besked några hundra meter för tidigt eller för sent är inte samma sak som att få fel lands tal mitt inne i ett land, och det är den skillnaden som gör resten acceptabel.